Bouppteckning efter Erik Jonas Engström 1842-1897. Alnö

Erik Jonas Engström född 1842 var bonde och åkare i Älva på Alnön. Han avled av kräfta på Sundsvalls Lasarett. Han tillhörde den så kallade Röklandssläkten på Alnön.

Finns det någon som har ett foto av honom eller hans hustru Brita Sofia f. Hammar så kontakta mig. Jag vet att det fanns foton av de båda hos Per Erik Åström på Alnö men jag har ej sett dem. Kanske har någon ättling till honom dessa fotografier?

Sköns tingslags häradsrätt 1897-1898

Bouppteckning

År 1897 den 14 juni blef laga bouppteckning anställd efter förre hemmansegaren Erik Jonas Engström i Alnön och Elfva, som afled å Sundsvalls Lasaret den 1sta juni detta år och efter sig lemnat makan Brita Sofia Engström, född Hammar, samt fyra under äktenskapet födda barn, nämligen: myndige sonen Petrus Emil Engström, nu bosatt i Timrå och Wifsta jemte omyndige sonen Nils Konrad, född 1878 den 12 November samt omyndiga döttrarne Hulda Kristina, född 1882 den 22 januari och Beda Fredrika, född 1885 den 19 September. Wid förrättningen är enkan personligen närvarande och för såväl den myndige sonen som de öfriga omyndiga barnen tillstädeskom förre hemmansegaren Nils Hammar i Stolpås.

Enkan tillsades att uppgifva boet sådant det vid mannens dödstimma befans och att företa alla skrifter och värdehandlingar som röra sterbhuset hvilket skedde på följande sätt:

Tillgångar.

Fastighet. Företeddes Sköns Häradsrätts Lagfartsbevis den 3 Oktober 1896 å en från 6 5/84 mål af hemmanet Elfva No 4 afsöndrad lägenhet, kallad Dahlgrenska torpet jemte en beteshage, upptages med derå uppförda åbyggnader till (1500:-)

Lösegendom.

Silfver

Ett fickur med silverboett 6:-

3 st Matskedar af silfver, 2 st a 3:kr – 1 st a 5:kr 

Koppar

1 st Kaffekokare 3:00 – 1 st Kaffepanna 2:00 

1 st Kittel 1:50 – 1 st Panna 1:00 

1 ” Ämbar 5:00 

Porslin

6 st. Tallrickar 1:00 – 1 st. Soppskål 1:00 (2:00:-)

5 par Kaffekoppar 0:50 – 1 Kaffekanna 0:75 (1:25:-)

1 st. Tillbringare 0:25 – 1. Nattkärl 0:25

6 Blomburkar och krukor 1:50 – 1 st. Kruka 0:55

Glas

1 st. Brödskål 0:50 – 1 st Ostkupa 0:80

3” Sockerskålar 0:50 – 1” Mugg 0:15

2” Supglas 0:10 – 2” Karaffer 0:60

1” Barojortun ? med glas 2:00 – 1 Salslampa 8:00

Bleck

8 st. Mjölkbunkrar 1:60 – 3 st. Hämtare 1:50

1” Kaffepanna af sink 0:25 – 1 st. Sil 0:10

Jernvaror

1 st. Jernstör 0:75 – 2 st. Skyffler 1:50

1” Grep 1:50 – 5 st Potatisgräf 0:25

1” Gräfta 0:25 – 2 Huggyxor 2:25

2” Handyxor 1:00 – 1 Täljyxa 0:75

1” Pensben ? 0:75 – 2” Hamrar 0:25

1 ” Bricka 0:25 – 1 ” Hoftång 0:20

1 ” Strykjern med 2 st lod 1:50 – 1 st. Gryta 1:00

1” Plättpanna 0:50 – 1” Pannkakspanna 0:50

1” Betsman 1:00 – Diverse kedjor och skrotjern 3:00

Kör och Åkerbruksredskap

2 st. Plogar 16:00 – 1 st. Årder 0:75

3” Åkerharfvor 9:00 – 1 st. Sladd 0:50

1” Wält 2:00 – 2 par Winterskackler 2:00

2 par Sommarskackler 1:00 – 1 par Wintekälkar 5:00

1 st. Släpkälke 0:50 – 1 st. Stenkälke 0:50

3” Långslädar med skeppor 6:00

1” Brädskrinda 0:50 – 1 st. Giggflake 0:75

1” Köttsläda 5:00 – 1 ” Åkskrinda 15:00

1 ” Åksläde, gaml 0:50 – 1 ” Åkkärra 25:00

1” Lassvagn 30:00 – 1” Stjelpkärra 10:00

2 par Kärrhjul 15:00 – 3 ” Selar 20:00

1 st. Palmkrantz slåttermaskin 15:00

Halfparten uti ett stifttröskverk 15:00

1 st. Hövandring till tröskverket  10:00

1 ” Hojskrinda ? 0:50 – 1 st Halmskärare 0:50

Snickareverktyger

1 st. Hyvelbänk 0:50 – 1 st. Fog 0:35

9” Diverse hyflar och vinklar 1:00

1” Sticksåg 1:00 – 2 st. Slipstenar på jernaxlar 4:00

1” Kransåg 1:00 – 1 st. Stocksåg 1:50

Möbler

1 st. Klaffskänk 3:00 – 2 st. Skänkar 2:00

1” Dragkista 4:00 – 1” Hörnskåp 0:50

1” Grytskåp 0:50 – 4 ” Sängar 8:00

1” Stoppad soffa med öfverdrag 10:00

2” Soffor 6:00 – 1 Salsbord af björk 12:00

1” Treskifvadt bord – 1” Bord, 2 skifvor

3” Minre bord 1:50 – 1” Tebord 0:75

12 ” Stolar 6:00 – 1 ” Diskbänk 1:00

1” Symaskin 15:00 – 1” Wäggur 4:00

1” Tafla med ram 0:50 – 1” Ränntråd 0:50

1” Wäfstol 2:00 – 1 gäng Wäfskaft 0:75

4” Wäfskeder, rör? 1:00 – 2 st. Wäfskeder, ståltj? 5:00

1” Wäfkompel ? 0:35 – 2 Wäfskyttlar 0:20

4 st. Ränningskabbar med stol 1:0

1” Nystkrona 0:25 – 1 st. Spolrock 0:25

2” Spinnrockar 5:00 – 2 Haspel 1:50

1” Mangel  4:00 – 4 par Kardor 1:00

1” Linhäckel 0:10 – 1 st. Toilett 3:00

1” Toilett, minre 1:50 – 1” Wäfkam 0:25

2” Såll 1:00 – 1” Grovissel ? 1:00

1” Fotogenkanna 0:75 – Bageriredskap 2:00

Diverse laggkärl 2:00

Linnevaror och Sängkläder

1 st. Bordsduk 0:50 – 3 st. lakan, bättre 4:50

3” Lakan, sämre 3:00 – 8 st. Handdukar 2:00

1” Linnetäcke 1:50 – 1” Hvitt täcke 2:00

4” Dunkuddar 6:00 – 2” Fyllningskuddar 1:00

2” Madrasser 1:00 – 2” Wadderade täcken 7:00

4” Fällar 16:00 – 1” Fäll 1:00

7” Beredda fårskinn 7:00 – 1” Elghud 5:00

1” Svartlädershud 8:00 – Diverse särkar 1:00

3 lufter Gardiner 1:50 – 2 st. Rullgardiner 0:50

13 ½ Härfvor linnegarn 6:00 – 5 k? Ull 1:25

Fiskredskap

9 st. Diverse sill och strömmingsskötar

1” Hässjetåg 0:50

Böcker och Diverse

3 st. Biblar 2:00 – 2 st. Psalmböcker 0:50

6” Diverse böcker 0:50

Diverse fönster, dörrar, bräder, plankor och virke som är anskaffadt till inredning och fullbordande af de å förut befintliga, till en del ofullbordade byggnader, antecknas utan värde

Gångkläder

1 st Restullubb. ?, gammal. 8:00

1” Öfverrock 6:00 – 2 st. Arbetströjor 3:00

2 par Arbetsbyxor 2:00 – 1” Bångsekur? 2:00

1 st. Wäst 0:75 – 1 par Hängslen 0:50

3” Hattar 1:50 – 1 st. Wintermössa 1:00

1” Ylleskjorta 0:75 – 8 ” Randiga skjortor 4:00

6 par Kalsånger 1:50 – 2 par Strumpor 1:50

1” Skor med galoscher 4:00 – 1” Stöflar 2:00

1 st. Strykskjorta 1:00

Boskap

1 st. sto, perla 100:00 – 2 st. Kor 90:00

1” Kalf 16:00 – 2 st. Får 6:00

1” Tupp och 2 st. Höns 2:50

Kontanter och Fodringar

Kontant inneliggande vid dödsfallet 863:-

Fodran af N. Fröst i Elfva 3:45

Do af P.E. Engström i Timrå och Wifsta enl. räkning 68:10

Do af P.E. Billström i Elfva ” do 43:20

Do af samma man enl. revers d. 25/5 1895. 2.300:-

Ränta derå till bouppteckningsdagen 32.90

Summa tillgång Kronor: 5.566.60

Sterbhusets skullder

Till Kristina Elisabeth Norberg enligt 1896 års förmyndareredogörelse 267:59

Ränta derå till till bouppteckningsdagen. 5 månader 4:46

Till H.P Westin i Usland kap. 150:-

Upplupen ogelden ränta derå till bouppteckningsdagen 12:50

Till Gertrud Kristina Isaksdotter i Elfva Kap. 50:-

Ränta derå till bouppteckningsdagen 5:-

Till Joh. Fr. Wedin i Elfva enligt revers Kap. 30:-

Ränta derå till bouppteckningsdagen. 14:65

Till E.J. Jonsson i Smedsgården enl. uppgift 6:00:-

Till N. Hammar i Stolpås enl. revers. Kap. 50:-

Ränta derå till bouppteckningsdagen 2:50

Till Joh. Söderberg i Stolpås enl. revers. Kap. 400:-

Ränta derå till dato: 4:26 + 1:83 + 4:42  10:51

För den aflidnes vård å Sundsvalls Lasarett 8:-

Rest å auktionsinrop hos J.P. Wahlström i Fröst 37:-

Auktionsinrop hos B.H. Åkerström i Wii 20:65

Do i N.P. Sundqvists i Wii sterbhus 4:75

Do hos P.E. Billström i Hässjö 7:26

Begrafningskostnader inalles 100:-

Kronor och kommunalutskylder samt Prestlön för löpande året, projekteras 15:-

Till Fr. Pettersson och N. Fröst för vittnesmål 4:-

Till Herr G.F Strandberg i Wii enl. uppgift 8:-

Stämpel och lösen till bouppteckningen 11:-

Bouppteckningsarfvode enligt överenskommelse 12:-

Summa skulder – Kronor 1.230.87

Saldo, Sterbhusets Behållning 4.335:73

Summa Kronor 5.566:60

Alnö som ofvan

N. Fröst  P.J. Billström

Boupptecknings och värderingsmän

Att detta bo med tillgångar och skullder är riktigt uppgifvet, sådant det vid min manns dödstimma befanns och icke det ringaste deraf med vilja och vetskap doldt eller utelemnat betygar under edelig förpligtelse.

Ort och tid som ofvan

B.S. Engström

Wid förestående förrättning har undertecknad varit närvarande, erkännes:

Alnö som ofvan: N. Hammar

Utdrag ur Alnö församlingsbok

Utdrag ur Alnö församlingsbok för f. fiskaren och torpägaren Nils Konrad Engström, född i Alnö den 12 nov 1878, kyrkl. gift sedan den 25 jan 1909 med Margreta Vilhelmina Olvide f. Andersson, född i Alnö den 7 nov 1886.

Barn
h.d.u.ä. Gerda Bernhardina född den 23 mars 1903
b.s. Per Konon född den 29 juni 1906
s. Nils Erik Halvar född den 29 sept. 1908
d. Klary Vilhelmina Sofia född den 31 okt. 1910
s. Karl Gösta född den 3 nov. 1912
s. Bertil Ejnar född den 11 juni 1914
s. Olof Georg född den 19 sept. 1916
d. Majvor Margreta född den 2 mars 1919
s. Klas Nikanor född den 28 nov 1920
s. Knut Emil född den 14 nov. 1922
s. Rickard Elov född den 20 dec. 1924
d. Rut Bärnis född den 10 okt. 1927
d. Anna Brita född den 20 nov. 1930

Alnö i pastorämbetet den 22 dec. 1949
Bertil Wågström
Komminister

Träsnidaren Karl Gösta Engström, (1912-2009) på Alnön. Intervjuad av Johan Brännström på Alnö servicehus 2003.

J: -Ja, Gösta hur länge har du hållit på att tälja figurer?

G:-Ja, jag började väl tre veckor sedan efter jag klev upp ur höljet på min mor.

J:-Jaha, så pass tidigt?

G:-Ja, jag började med en bordskniv.

J:-Mm.

G:-Men då skar jag mig i tummen.

J:-Ja...

G:-Vilken tumme? Vänster tumme.

J:-Och sedan fortsatte du efter det.

G:-Ja sedan, sedan slog jag ju igenom när jag var en sju år.

J:-Jaha, och blev omskriven i tidningarna och så?

G:-Ja, huva. Den där känner vi väl, den där konstnären känner vi väl. Jodå jag har stått på parnassen i många herrans år. Och alla känner mig.

J:-Var får du inspiration då?

G:-Ja, där ovan ifrån

J:-Genom högre makter?

G:-Jag liksom håller mig väl med honom. Och han klappar mig på axeln och säger: Du gör det bra Gösta. Sådana som dig skulle vi haft många utav.

J:-Vad använder du dig av för träslag då?

G:-Ja, vanligt lövträ förstås, bara det inte är kvist i dem. För kvist är inte något bra att arbeta i. Nej det skall vara rättkavligt trä. Al går bra och sälg går bra och asp går bra. Det går bra allting bara man är… Men jag gör ingenting när jag är helnykter. Jag måste ha lite starkdroppar.

J:-Ja, så du känner Gud klappar dig på axeln... Vad använder du dig av för verktyg då?

G:-Ja, en täljkniv utav Frost i Mora. Det är bästa grejorna det. En morakniv det är fina grejer. Det är en riktig kniv. Det är en frosting, ska det vara. En riktig frosting från Mora.

J:-Men det är bara kniv du använder dig utav?

G:-Ja, ibland har jag väl någon fil och något bryne. Det måste man ju ha. Fan, man är ju yrkesman för i helvete.

J:-Har du haft några utställningar då?

G:-Jo, men det har blivit bara fiaskon.

J:-Det har det... Har det varit många utställningar?

G:-Ja, en arton stycken.

J:-Är det runt i Sverige då, eller är det…

G:-Ja, mestadels i södra Sverige. I Värmland till exempel, och där ville dom jag skulle göra… Jag gjorde till Mikaeligården i Arvika och så gjorde jag en utställning på folkets hus i Arvika. Och de sa Da capo, da capo!

J:-Jaha, där ser man.

G:-Och dom ville jag skulle komma tillbaka. Men, jag har ju inte respengar så jag kan inte åka dit. Och nu har jag ju inte något. Jag går ju och stämplar. För facket, men. Men nu har dom dragit. Så jag får bara halv, halv lön. Så nu ska jag ta och sjukskriva mig. Så jag får riktigt.

J:-Ja, det är riktigt.

G:-Det finns många… Många möjligheter att försörja sig. Men arbeta är det dummaste man gör. Det är hästar och dumt folk, de arbetar de. Men inte jag inte.

J:-Nej, nej.

G:-Nej.

J:-Använder du dig av riktiga personer, när du täljer gubbar? Som förebilder.

G:-Ja, som förebilder använder jag mig utav original. Men inte på det här bygget inte. För jag vill inte föreviga någon utav det här.

J:-Nähä, jag förstår.

G:-Som jag trivs med på dagarna här. Nej, Någon glädje vill jag ha för mig. Det är skadeglädje.

J:-Ja det är det. Vad tar du betalt för en trägubbe som du gjort?

G:-Ja det mesta har jag väl fått på käften. Inte har jag fått nåt betalt inte. Inte är det där jag, säger de. Jo, men det är en karikatyr utav dig. Ditt själsliv är det jag har fångat. Inte fejset ditt. Nä! Det är din själ. Ditt intellekt, som jag fångat. I trägubbarna.

J:-Hur lång tid tar det att göra en trägubbe?

G:-Ja, fjorton dagar. Tre veckor om jag är lat. Det beror hur länge jag ligger på dagen. Jag brukar häva mig ur sängen vid tolv-ett tiden på dagen. Då är jag pissnödig.

J:-Ja, då måste du kliva upp. Pappa din han täljde också va?

G:-Ja han håller väl på än.

J:-Du tror det?

G:-Där uppe förstås.

J:-Ja, just det. Är det fler i släkten som har sysslat med det?

G:-Som är tokig?

J:-Ja, som har täljt?

G:-Som är galna? Det är nog många i den här släkten som är lite underliga. Det är inga sådana där slätfigurer. Sådana där intetsägande jävlar. Slätrakade och nyklippta och så där. Som måste behaga omgivningen. Det ger jag jämt. Ja.

J:-Du målar ju tavlor också?

G:-Haa, jag klåta väl på lite grann.

J:-Ja, vilket föredrar du av att måla tavlor och tälja?

G:-Ja, det är lika roligt allting. Också är jag bra på att sparka boll. Och allmän idrott.

J:-Ja, du sysslade mycket med det som ung va?

G:-Ja, som ung sprang jag 800 meter och fyrahundra meter och alltid blev jag sist. Jag fick aldrig någon medalj. Men mycket medalj har jag fått utav glopan.

J:-Av vilken anledning då?

G:-Ja, jag såg så jävlig ut så de slog mig. "Vad står du och glo i", sa dom, också small det. Och då sa jag  "Men titta på fan, slåss han inte också, ynkryggen".

J:-Ja, du kan inte ha haft ett lätt.

G:-Nä.

J:-Ja, jag tror jag har ställt alla frågor nu…

G:-Ja, det är roligt att hålla på med lite luffarslöjd. Ett tag satt jag och glodde, och när jag blev less på att glo då satt jag och gapa

J:-Jaha, omväxling förnöjer.

G:-Ja också skar jag tänderna så det gnissla och gnall bara.

J:-Ja, då får vi tacka för den här intervjun.

G:-Å, tack själv, tack själv redaktören.

J:-Tack ska du ha.

"Adam och Eva"

De sista av Rödökungens ätt lämnar sina ”besittningar” i år.

Erik Olof Andersson var Olvides far, han kallades allmänt Rödökungen och rådde om Rödön utanför Alnön. Här en tidningsartikel från 1947 som förmedlats till mig via Sune Dahlqvist.

De sista av Rödökungens ätt lämnar sina ”besittningar” i år.

Rödökungen, Erik Olof Andersson, har blivit en legendarisk person i sommargästers, fiskares och bärplockares minnen. Ännu vid 89 år befinner han sig i högönsklig välmåga och står varje dag på vedbacken i Bjäsbodarna hos sin dotter fru Terés Viklund och sågar och hugger all ved för lantgårdens behov. Under sina välmakts dagar har han härskat som en monark med oinskränkt makt över den ö, som han en gång friköpte från Åvike bruk. Den första maj flyttar hans systerson, Edvin Åström med egen och två söners familjer till Alnön och därmed brytes släkttraditionen på Rödön, som numera äges till största delen av Ando Vikströms sterbhus.

Vi låter gamle Erik Olof Andersson få berätta. Han förtäljer, att han var endast 6 år, då han med sina föräldrar flyttade från Åvike bruk till Rödön, som fadern arrenderade av brukspatronerna. Bruket, som hade gamla privilegier på Rödön, hade varje år tagit ut en betydande kolfångst där.

- Vi kom hit på tredjedagspingst 1864. Då fanns det bara en liten stuga på ön, som en torpare under bruket bott i, men ingen odlad jord. Vi var tre syskon, då vi flyttade hit, men med tiden blev vi fem. Själv har jag haft dubbelt upp med barn och det precis också. Alla är födda på ön och många av dem utan barnmorskehjälp.

Vi pojkar fick tidigt börja hjälpa till med odlingen. Vi sänkte en sommar en tjärn med ett tre alnars djupt dike och torrlade omgivningen. Sedan dikade vi ut en myr och det blev med tiden ordentligt med odlingsjord både vid Löpen och Gorgen. Far betalade 75 kronor i arrende för år, men som gift köpte jag ön för 6.000 kronor och var ensam ägare en tid tills den delades upp mellan en bror och en svåger till mig. De hade jorden i Gorgen och jag i Löpen. 1919 sålde jag min del till den nuvarande ägaren.

Det är mycket man varit med om på Rödön under de 60 år jag bott där. Det var slitsamt att fiska och sedan segla eller ro fångsten till stan eller ut till sågverken. Tro mig eller inte, säger gamle Rödökungen och faller in i sin dialekt, så ha ja hatt så mycket fisk iblann i skötan att ja ha måst kapa å dom på mitten, å dä ha till å mä hänt att ja väre mä då dä ha vära så myttje strömming te båten att ja ha använt skovel å östén över bol för att båten inte skulle prässas ner. Men dä ble dålig förtjänst ändå med förstörda sköter å en betalning å 50 öre fjälingen.

En gång ha jag bleve seglat över bol utanför Spikarna på hemfäl från stan. Vi hade nå saltsäckar som vi skulle skydda för vattne som slog över rellingen. Unner arbete stula jag i och de två anre karan i båten fick göra två slag män innan dom fick opp mä. Men klara mäj, gjorde ja. Män dä ha gått sämre för månge anra. Två fiskare och en stassbo fick sätta live till en höstkväll i hål sydli sjö utaför Löphamna. Vi va där och skulle rädda dom men hur vi än ansträngde oss, så kunde vi ingenting göre. En annan gång, å dä ä förrästen inte så länge sen, då ångbåten Eidern gick unner utaför Röudden. Dä va Kristihimmelsfärsda, å klockan halv åtta på mårron, kom maskinisten springande in på gål våran och kalla på hjälp. Men dä va för sent, skepparn, Norberg, hade redan drunknat. Sedan på sommar´n fann ja liket nästan uppruttet. I fickan hade skepparn en pantsedel och fyra kronor och nåra ören.

En höst gick en brasilieseglare på Löphälla och ble vrak, men besättningen rädda vi. Ja va mä och bärja skutan å ja sa te skepparn att han skulle vräka däckslasten över bord för att få na loss från grunne, män dä vill´en inte. Dä ble nå så till sist. Sen drog dom´na te Vinskärsvarv och gjorde en pråm å´na. Så nå ha man vure mä på en del skeppsbrott allti.

Ja ha vure mä ock fiske lite smått tess förra sommarn men nu törs ja me inte ut na mer för vingle i huvve. Så mycke kan ja säje att fiske ha bleve sämre år från år. I ryschan få dom numer bara nå fisksjärter å förr kunne dom väre full. Till å mä själen ha försvunne. Nu går dä no inte att klubbe nån utaför Röön.

En gång var jag, Ante bror min, mä far och klubba själ å vi ringa in e bjässe som va så stor att han inte kom ner i håle som de anra kröp ner i. Far min drev yxa in inner halsen pån och dä blev som en krok att dra mä men han orkte inte ensam, å därför tog Ante i skafte för å hjälpe te. Juss som dom hadd´en oppdraen ur vaka, dä han stoppa ner bakändan, gjorden ett kast å högg Ante, som sto lutat över yxskafte, rätt över huvve. Ha han inte haft så tjock vintermössa på säj vette fanken hur dä gott mä´n. Han fick ett styggt hugg över ena öga. Når vi vrok me själen i måksläen för å köre hemmen, så måste vi göre en krök på stjärten för å få nern.

Gamle Andersson har säkert varit med på hårda tag under sin långa levnad där ute i havsbandet. Men det har varit en kärngubbe med prima virke i och han har tålt påfrestningar, ty vid nära 90 år har han alla själsförnödenheter i behåll. Han är litet orolig för att signaturen pratat bort ett par timmar med honom, de har kunnat användas till nyttigare arbete på vedbacken. Han tar sin mössa och går ut, och om en stund fräser vedsågen igen med jämna drag. Sådana kärnkarlar med födelseåret nere på 1850-talet finns det än i Medelpads bygder.

Rödön blir inte övergiven. Till våren flyttar John Edström i Nedergård dit med hustru och två barn och övertager jordbruket och jaktuppsynen åt Vikströmarna.

Ergo.

Taget ur tidningsartikeln ”De sista av rödökungens ätt lämnar sina ”besittningar” i år” skriven omkring 1947. Troligen ur Dagbladet eller Sundsvalls Tidning. I artikeln finns också ett porträtt av Erik Olof Andersson.

    Foto taget i Löphamn, Rödön ca 1928. 
    Skrift på baksidan: Med rygg mot kameran Rödökungen Erik Olof Andersson. 
    Fru Berta Åström
    Dotter Ajna Åström, gift Haglund
    Pappan Edvin Åström
    Jonny Andersson, sondotter till Bertil Åström.
    Karin
    Britta Åström, syster till Edvin
    Knut Andersson, son till E.O. och Karin


Erik Olof Andersson var gift med Karin (Kajsa Greta) Höglund (f.1855 i Njurunda). De hade barnen:

Algot, h.s.u.ä. ( f.1878)

Paulina, (f.1881) blev gift med Bror Andersson, bosatta i Stavsätt

Olga, (f.1882) gift med Johan Rommberg, bosatta i Alvik

Ernst (f.1884), gift med Ester Prost

Olvide (f.1886), gift med Konrad Engström

Ester (f.1889), gift med Winblad

Nanna (f.1892), gift med Kalle Dahlqvist, Barsta, Nordingrå

Ragnhild (f.1895), gift med Einar Rodin

Terese (f.1897), gift med Erik Viklund

Knut f.1900), gift med Melander

Källa: Kurt Dahlqvist, vid besök 2003.